UA-145057765-1 Du är inte missanpassad – du är för anpassad. – EXISTENSIS

Du är inte missanpassad – du är för anpassad.

Det är populärt att prata om gränssättande. Men tänk om du sätter för många gränser? Men för dig själv? Du kanske egentligen behöver jobba på att riva ner barrikaderna av tankar som håller dig på plats och hindrar dig från att vara dig själv?

Efter otaliga samtalstimmar börjar jag se en röd tråd i det som skapar problem i många människors liv. Många tror att de är missanpassade, att de inte hör hemma eller är fel. Men de är för anpassade och anpassningen har spelat ut sin roll. Den har börjat stjälpa mer än hjälpa.

Men du är inte fel och du behöver inte bli bättre eller annorlunda. Det du behöver är att stå upp för den du är, att låta den rösten höras mer. I den bor ditt bidrag till världen. Och världen behöver den.

Du behöver börja utmana de röster inom dig som hindrar dig från att vara dig själv. Du behöver luckra upp de gränser du satt upp som säger att du måste vara enligt en viss mall eller att du måste sträva efter vissa mål, annars kommer du inte vara lycklig.

Vi kan ta ett exempel från en av alla anpassningar jag gjort i mitt eget liv.

Om någon tidigare sa något som jag tyckte var elakt mot en annan människa, kände jag först en stark impuls att säga ifrån. Men strax därefter slog en rädsla till som hindrade mig. Tankar dök upp som sa att det inte var min sak att lägga mig i, att det hela bara skulle bli obehagligt för att den jag sa till skulle bli förbannad på mig. Och på det stora hela skulle inget ändå förändras. Och vem är jag egentligen att tro att jag vet något om det som pågår.

Innerst inne var jag övertygad om att det var mig det var fel på. Att jag missuppfattade saker och var extra känslig och blödig. Det gjorde att jag reagerade alldeles för starkt på saker som andra inte tog så hårt på.

Hela den tankekonstruktionen var en anpassning till en omgivning som kanske inte menade illa, men där jag tolkat att min åsikt inte var värd något. Vi gör alla så.

Men den konturlösheten, som jag trodde skulle skydda mig från arga människor, ledde mig bara längre och längre bort från mig själv, tills jag inte längre visste riktigt vem jag var.

Jag bet ihop så ofta om mina egna åsikter att jag ofta påstod att jag inte ens hade några när det kom till vissa ämnen. Men inom mig samlades allt undantryckt ihop till explosioner som kom fram i helt andra sammanhang. Jag begravde mig under lager av missriktat hänsynstagande. Min åsikt inom vissa områden ställde bara till problem. Jag tänkte att det var bättre att vara diplomatisk och nyanserad. Ingen skulle åtminstone vara arg på mig då. Det var mitt högsta mål och det var lika med lycka trodde jag.

Men undantryckandet gav mig motsatsen. Jag kände mig vilse och borttappad i världen. Och nu när jag äntligen börjat lyssna på den där ursprungliga viktiga impulsen OCH står upp för den, fattar jag att den också är viktig för andra. Det jag har att säga hör också hemma här. Allt blir så mycket bättre om också jag ger min version av vad jag ser händer. Saker löser sig på ett mycket bättre sätt (det är inte så att allt blir så som jag vill, det är inte målet) men med flera perspektiv på en situation ökar chansen att allt ordnar sig till det bästa.

Så sluta anpassa dig. Sök efter dina ursprungliga intuitiva impulser. De är ofta rätt. Lär dig att återigen agera efter dem. Sluta håll dem för dig själv. Världen behöver dem. Allt blir bättre för alla om du visar ditt autentiska jag.

Sök särskilt efter situationer där du reagerar starkt. Där du förminskar dig själv eller ställer till det för dig. Fråga dig vad som pågår inom dig då? Vilken är den ursprungliga impulsen? Och vilka tankar och känslor kommer därefter? Hur hindrar du dig? Vad är det du tänker? Vilka föreställningar om händelsens förlopp har du som skrämmer dig? Sen är det bara att skjuta det andra åt sidan en stund och våga testa den första impulsen.

Visst kommer det att kännas obehagligt och konstigt först. Men det är den enda vägen ur. Det positiva är att det är du som sitter på nyckeln till ditt inre lugn. Inga särskilda förhållanden i det yttre måste uppnås för att du ska nå dit. På så vis är du fri.

Det enda du behöver göra är att hålla koll på varifrån din intention kommer. Då kan du särskilja på en god intuitiv impuls och en tanke eller handling som riskerar att gå Egots ärenden. Att göra skillnad på de två intentionerna är det enda du behöver bli bättre på.

Lämna ett svar