UA-145057765-1 Arvsskammen och vägen ur – EXISTENSIS

Arvsskammen och vägen ur

Få lyckas i sina försök att må bättre. Problemet är att så länge vi inte rör vid vår grundskam kommer vi inte komma någonstans. Skammen är dessutom sällan helt vår egen utan nedärvd. Tyvärr är den enda vägen till långsiktig förändring ett gediget skugg- och skamarbete, hur jobbigt det än är.

Det finns något stort som står i vägen för verklig förändring. Och det är den grundskam som var och en av oss bär på. Det kan låta dramatiskt, men du kan vara så van med den att den är som din andra hud, och hur mycket tänker du på din hud?

Jag brukar ofta skriva om Egot och hur Egot hindrar oss från att vara autentiska, men Egot är bara halva delen av hela hindret. Den andra halvan är grundskammen. Den blir till under din uppväxt, eller under en traumatisk upplevelse senare i livet.

Någon gång har dina behov och ditt sätt att vara mötts av ett beteende som du uppfattat som ett skamfyllt omdöme om dig. Du han också handgripligen ha varit med om fysiska övergrepp som lärt dig att du och din kropp är fel och att du är ”för mycket” eller att ditt sätt att vara sänder ut fel signaler och ställer till problem.

Allt sådant, både stort och smått, skapar tillsammans grundskammen: jag är fel och jag förtjänar inte att finnas till.

Så snart skammen uppstår drar ett mörkt moln in över din autentiska kärna. Molnet av skam skymmer bitar av ditt autentiska jag (Självet), som vi kan se som en lysande sol. Ibland är skammen stor och skymmer större delen av den du verkligen är. Storleken på skammen och formen av skam får en skuggfigur att framträda och den skuggfiguren är Egot.

Egot blir på så vis en försvarssköld och ett slags rökridå. Genom att uppvisa personlighetsdrag och beteenden som du tror är önskade av omgivningen, kommer ingen att upptäcka hur fel ditt verkliga autentiska jag är.

Ofta räcker det med att du strävar efter att vara en perfekt version av vad omgivningen vill ha. Men så händer saker som hotar att blottlägga dina autentiska behov. Då startar en stark larmsignal inombords när skammen vaknar. Högljutt skriker den ur att du är fel och snart riskerar alla att se detta. Det triggar i sin tur igång ett helt batteri av beteenden som med all säkerhet kommer att avleda uppmärksamheten. Ditt Ego ställer till med en show. Du kan bli rasande arg, gråtmild, girig, högmodig, manipulativ, svartsjuk, hämndlysten, martyraktigt självutplånande, elak, kontrollerande eller destruktiv mot dig själv eller andra på ett eller annat sätt.

Vi kan likna Egot vid ett guppande flöte. Det är synligt på ytan. Men djupt därunder dinglar en vass krok som när som helst riskerar att hugga in i dig med en smärta som väcker skuggsidorna i dig och ett beteende du helst inte vill veta av, som är destruktiva och som ställer till det för dig.

Det här är för mig arvssynden. Eller det som borde heta arvsskammen. Alla känner skam av något slag, och skammen har karaktären av en stafettpinne. Någon gång fick mänskligheten kollektivt för sig att vi är fel, att vi inte är tillräckliga, och där i vår skamliga felaktiga blottställda nakenhet började vi fördriva oss själva från vår autenticitet. Skammen är en kollektiv rörelse. Den kräver relationer.

Den här stafettpinnen går sedan från själ till själ i rakt nedstigande led genom generationerna. Vi har global mänsklig skam, vi har nationell skam, skam baserat på hudfärg, sexualitet, funktionshinder och vi har släktskam och individuell skam. Lager på lager av skam, av att känna sig fel. Avlagringar som vi låter gå vidare.

I ändan på varje hand som rört stafettpinnen av skam sitter ett skrämt inre barn som inte har annat val när den möter en annan persons Ego än att skapa en egen skuggbild i form av ett Ego som skyddar men som också underhåller skammen och ger den näring.

På så vis blir grundskammen människans arvssynd eftersom vi för den vidare till nya generationer. Men var och en kan hejda processen och bestämma sig för att läka sig själv och vägra lämna stafettpinnen vidare. Och det kan man göra genom ett gediget skuggarbete, som samtidigt är ett skamarbete. Båda hör ihop och är oskiljaktiga. Fråga dig:

  • Hur ser mina obegripliga reaktioner ut?
  • När ställer de till problem?
  • Vilken skamkänsla ligger i botten?
  • Och viktigast av allt: vem är DU som döljer sig under alla lager av skam?
  • Vilka beteenden och reaktioner behöver de göra upp med för att frigöra dig?
  • Hur kan du säkerställa att du inte för dina släktingarna gamla skam vidare till dina barn eller andras?

Kruxet är att du behöver minst en relation för att komma någonstans. Du kan alltså inte undvika triggande situationer tills du lärt dig hantera dem. Du behöver situationer där reaktioner dyker upp för att få ledtrådar till hur det här tanke- och känslosystemet fungerar.

Du behöver även någon att prata med för att reda ut den skam som alltihop bottnar i. Du och den personen behöver känna ömsesidig tillit och kunna ge varandra den medkänsla som krävs för att skam- och skuggarbete ska kännas tryggt. Att kunna vara sårbar och öppen kring det som bränner inombords är avgörande för att börja läka. Alla har inte någon de känner den tilliten för. Då är det näst bästa att hitta en professionell samtalspartner.

Kom ihåg också att ha tålamod. Det tar tid att nedmontera det som en gång etsat sig fast i ryggmärgen. Skuggarbete och skamarbete är tungt. Men nödvändigt för att läka såren och få en chans att börja visa dig precis som du är.

Att bli autenticitet är alltså inte ett egocentriskt självförverkligandeprojekt utan en uppgörelse med den kollektiva arvssynden och en frigörelse av generationer bakåt i tiden. Det är ett reellt bidrag till världen just nu och till kommande generationer. Den tanken kanske till och med kan få ditt eget skamarbete att kännas som meningen med ditt liv. Du förlöser generationer av skam. Så stort är det.

”Skuld kan förlåtas bort men skammen kan bara älskas bort.”

LARS BJÖRKLUND, präst och poet

PS. Lyssna gärna på avsnitt 45, ”Why Self Compassion Is The Secret Ingrediens In Healing” i podden SelfHealers Soundboard, om du vill förstå hur skam kan påverka relationer och din autenticitet.

Foto: Gerd Altmann/Pixabay

Lämna ett svar