UA-145057765-1 AMOR FATI – att älska sitt öde – EXISTENSIS

AMOR FATI – att älska sitt öde

Året 2020 har verkligen satt mänskligheten på prov. Coronasmitta, isolering och ekonomisk kris gör att vi mer än någonsin behöver hitta sätt att tänka som kan hjälpa oss igenom det som händer. Några inlägg framöver kommer jag därför lyfta användbara tankesätt från filosofins värld.

Stoicismen var en filosofisk riktning under antiken som uppmanade till jämnmod och acceptans. De utgick från att allt som äger rum sker i enlighet med naturens gång. En av de mest kända stoikerna Marcus Aurelius sa bland annat: ”Allt som är gott för dig, o kosmos, är också för mig gott. Ingenting, som för dig kommer i rätt tid, kommer för tidigt eller för sent för mig. Allt vad dina årstider bringa, o natur, är för mig ljuvlig frukt.”  

Amor fati som var ett av filosofen Friedrich Nietzsches favorituttryck är ett latinskt talesätt som fångar den stoiska livsinställningen. Under hela hans liv, särskilt under de perioder som han led av psykisk ohälsa, försökte han lära sig acceptera livet som det var. Nietzsche ansåg att amor fati var ett sätt att visa tacksamhet gentemot livet och vad det ger oss. Han skrev: ”Amor fati: låt det bli min kärlek i fortsättningen! Jag vill inte starta krig mot det som är fult. Jag vill inte klaga; jag vill inte ens klaga på de som klagar. Att vända mig bort ska bli min enda negation… en dag önskar jag att endast vara ja-sägare.”

Amor fati kan vid första intrycket verka passiviserande; som om du snällt ska gilla det som händer och sluta göra något. Men det är inte tanken med uttrycket och det är inte vad stoikerna menade heller. De trodde starkt på att människan hade plikter gentemot varandra och naturen. Här kan vi ta den österländska filosofin till hjälp för att förstå det som tycks vara en motsägelse. 

Taoismen uppmuntrar också till att ta livet med jämnmod och acceptans. En viktig princip för att nå dit är icke-handlandet som de ser en levnadskonst (inom taoismen kallas det wu wei). Men icke-handlande betyder inte att du inte ska göra något. Tanken är att du ska göra som i all kampsport. När du attackeras ska du använda dig av motståndarens (motståndets) kraft och omvandla den till handling, inte skapa ett anfall av din egen kraft. 

Uttrycket amor fati är alltså ett tankesätt som uppmanar dig att göra det bästa av vad som än händer och agera i linje med vad som är möjligt och rimligt i varje situation. 

Amor fati ger oss utrymme att vara mer tillfreds med livet så som det är. Men en snabb bläddring i dagstidningar och i glassiga magasin pekar på motsatsen. Människan av idag finner sig sällan i det som händer. Antingen flyr vi verkligheten genom att förlora oss i ständiga förbättringsprojekt. Vi strävar efter ett mer välbetalt jobb, dyrare hus och snyggare kropp. Misslyckas vi lägger vi massor av tid på att förbanna att det blivit så och sen klaga bittert över att vårt liv blev som det blev. Vi söker också gärna syndabockar. Och kan hålla oss själva vakna nätterna igenom och älta allt som borde ha blivit på ett annat sätt.

Det är då amor fati kan hjälpa oss. Att acceptera vårt öde är att sluta paddla mot strömmen i floden och istället låta sig slappna av och segla iväg nedströms. Att acceptera vårt öde hindrar oss inte från att genomföra de projekt som är möjliga. Går det så går det. Annars behöver vi än en gång acceptera det som hänt och sen höja blicken för att se vad vi kan göra nu.  Även om vi följer strömmen kan vi fortfarande paddla och bromsa och ta oss från en sida till en annan och därigenom använda de möjligheter som finns lättillgängliga. Vi kan också dika ur och dämma upp. Alternativen till att försöka vända strömmen eller gå emot är många.

Att älska coronaviruset och dess följder är kanske inte det lättaste. Men vem vet vad som kommer att komma ut av de här åren; Vilka goda erfarenheter kommer vi att ta med oss? På vilket positivt sätt kan samhället och människor tänkas ändra sig på?

Ofta tänker ju människor tillbaka på svårigheter och säger att de inte gärna skulle ha velat vara utan dem. Så kanske det blir nu också. Och egentligen har vi inget val än att acceptera det som händer. Det sker ju oavsett även om människan tycks tro att vi kan kontrollera och undvika allt ont.

2020 och 2021 kan bli en möjlighet att öva på att omfamnar det som händer. Vi kanske inte kommer att börja älska det. Men behövs verkligen det för att göra det bästa av det?

Lämna ett svar