Försöker du att lägga band på dig? Strävar du efter att bli en fläckfri, upphöjd människa? Lär dig istället att göra skillnad på rädslobaserade impulser och kärleksgrundade impulser, så att inte du och Livet går miste om det som är kärnan i just dig!
I alla tider har människan sökt efter hur man når ett lugnt och skönt liv utan lidande och dramatiska känslor. Ur det sökandet har utvecklats många filosofiska, andliga och psykologiska läror om hur man når frid och jämvikt i sinnet. Människans instinkter, kroppen och allt av materia har under årtusenden setts som ett problem eller som en illusion vi fastnat i. Lösningen har varit askes, att söka ett tillstånd av stoiskt lugn eller en insikt om att vi enbart är själ, psyke eller ande.
Jung tänkte tvärtom. Han ansåg att problemet snarare ligger i det faktum att människan tror att vi kan separera vårt inre och det yttre, eller någonting alls. Lösningen som Jung föreslog är att vi blir hela genom att inte längre trycka undan, förneka eller stänga ute något alls och han menade att problemet istället ligger i just detta förnekande. Vi behöver snarare se att det finns ett Varande som består av både intensitet/libido och dess förlängning form/materia/kropp och att de båda är en helhet som inte går att separera. Den helheten kallade han Självet.
Men det är viktigt att förstå Jung rätt här. Han menade inte att alla ska bli som egoistiska små barn som gör som de vill i alla lägen. Han menade att vi blir som egoistiska små barn på grund av att vi inte erkänner de sidorna hos oss själva, men att de då verkar i det omedvetna och att vi misstolkar omvärlden och skapar lidande och konflikt där det inte finns någon.
Att bli HEL enligt Jung har alltså inget att göra med att varken undertrycka eller förneka mörkare sidor, utan att omfamna allt, inte lämna något utanför, och på så vis se en helhet.
Jung såg också en dimension där människan är spelrum för livskrafter utanför vår begränsade person. Han talade om det kollektiva omedvetna som en sfär fylld av arketyper som påverkar oss. Vi människor är också indragna i ett skeende på ett större plan där arketyperna är tätt sammankopplade med krafter som är existentiella, sådana som verkat i alla tider och som är eviga. Det yttersta av en sådan kraft är livets kreativa, förnyande, förändrande rörelse kontra den ordnande principen som strävar mot att skapa beständig ordning och form ur kreativitetens kaos.
I den universella leken, mellan de två krafterna rörelse och ordning, som i hinduismen gestaltas av gudinnan Leelah, är vi människor ett redskap. Det märker vi genom att vi ständigt befinner oss i en pendelrörelse mellan att vilja något nytt kontra längtan efter lugn och ro och kontroll. Människan har svårt att vara passiv och ta det lugnt under en längre tid. Lika svårt har vi ibland att motstå en energi som tycks driva oss i en viss riktning. Och det kan vara riktigt utmattande att stå fångad mellan de två krafterna.
Jag tycker att buddhismen, stora delar av de abrahamitiska religionerna och liknande filosofier kastar ut barnet med badvattnet när de vill släcka alla drivkrafter. Jag tror på att göra skillnad mellan passioner, drömmar och begär som grundar sig i rädsla (separation) och de som grundar sig i kärlek (förening). Kan vi erkänna impulserna som är destruktiva och undersöka vilken rädsla de bottnar i, kan vi hindra att impulsen tar bakvägen och tar sig uttryck på ett sätt där vi inte själva medvetet kan se att det är vi som är rädda och därför agerar på ett girigt sätt. Jung pekade på något viktigt. Om vi förnekar att vi känner impulser av exempelvis girighet kommer de att styra vårt tänkande, våra känslor och handlingar på något sätt. Om vi vågar vända en medveten blick mot det som pågår i vårt inre och modigt erkänna ALLT kommer vi även att upptäcka goda sidor som vi tryckt undan av rädsla för att de har ställt till det för oss.
När jag på senare år fått lättare att acceptera att jag kan vara exakt som jag brukar anklaga andra människor för att vara, har livet blivit så mycket enklare. Jag slipper bli förbannad, besviken, irriterad i en massa situationer. Det har frigjort en massa energi och det är lättare att slappna av och vara autentisk i vad jag vill och tänker och då har också Livet svarar an på ett helt annat sätt. Stunderna av flow är fler och längre. Konflikterna med både mig själv och andra är färre. Det jag tidigare tryckt undan som tossigt och knäppt, det andliga, får nu ta plats som poddavsnitt och texter här i bloggen och folk verkar gilla det.
Livet verkar helt enkelt vilja mig. Och jag är säker på att Livet vill dig med – precis som du är!
(Läs gärna mer om inre passivitet, självsabotage och Mannet för fler ledtrådar kring vad som kan vara rädslobaserade respektive kärleksgrundade impulser).
Foto: Sylvester Sabo/Unsplash